juliaskoog

Dagarna går och när jag lägger mig varje kväll
hoppas jag på att morgondagen ska bli en enklare och bättre dag än den som gått,
vilket är väldigt svårt,
men jag försöker så gott jag kan.
Man känner att det är något väldigt stort som fattas i ens liv
det är inte alls som förut , det är en bit som saknas, en stor bit...
Alla dessa telefonsamtal som man ringde och fick, alla sms, alla underbara ord som inte längre finns,
känns så himmla jobbigt.
tiden läker sina sår , det har man hört många gånger, men frågan är om det är sant...

Men en sak är jag väldigt glad över och det är att vi inte är osams, vi har ju så mkt gemensamt.
och jag hoppas verkligen oxå att vi fortfarande kan vara vänner livet ut, vad än som händer.
vi känner ju varandra inni från och ut. och du är eller iallafall var den enda jag kunde berätta allt för! 
dock kanske det är lite svårt nu, men jag hoppas vi båda klarar av det här och kommer fortsätta umgås iaf som vänner.
Du betyder så himla mycket för mig <3 <3 <3

Du springer aldrig ifatt,
när jag väl är där
jag vill inte tänka framåt
men är livrädd att fastna här
nu kan det vara för sent
att säga som det är

Vi testar nya vägar
som aldrig tycks ta slut
vi har försökt att fånga den andra
men aldrig nått ut
jag vill ha en sista chans
så jag säger det rakt ut

Jag vill ha dig nu
som jag hade dig förut
jag vill ha dig nu
som jag hade dig förut

Jag vet att det är svårt över telefon
men när jag har dig nära
vill du därifrån
jag vet att du har tänkt
men berätta hur du mår


det är inte så lätt
jag har försökt att tänka bort dig
på alla sätt
det är dags att lägga på
men att stanna känns så rätt

Och jag vill ha dig nu
som jag hade dig förut
jag vill ha dig nu
som jag hade dig förut
jag vill ha dig nu
som jag hade dig förut
jag vill ha dig nu
som jag hade dig förut